Titel:I stundens hetta ? om krishantering och organisatoriskt lärande i Halmstads kommunFörfattare:Pernilla HolmbergUppdragsgivare:JMG/Tomas OdénKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2012Handledare:Nicklas HåkanssonSidantal:38 sidor (cirka 16 000 ord)Syfte:Att få kunskap om förekomsten av organisatoriskt lärande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de två extraordinära händelserna ?vattenhändelsen? och ?hamnbranden?.Metod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Fyra kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun.Huvudresultat:Resultatet visar att det försiggår organisatoriskt lärande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lärande har man lärt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag från de två extraordinära händelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta krisplan, men gjorde samtidigt några avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjänsten Bambuser är de insatser som i sammanhanget sticker ut mest..

Sekretessbelagd.

Denna uppsats fokuserar på fältet organisatoriskt lärande. I denna uppsats undersöks huruvida en definition av vad organisatoriskt lärande är, är av vikt för utvecklingen av området. Vi tar vår utgångspunkt i kritik som riktats mot denna definitionsdebatt, som menar att organisationer redan lär sig och att man snarare bör studera detta lärande och utveckla detta istället för att söka formulera en exakt definition.Vi har i denna uppsats gjort en fördjupad studie av en utvald organisation, Rockparty, för att se hur denna handskas med lärande inom organisationen. Resultatet av denna studie blev insikten om att organisationen i allra högsta grad sysslar med vad vi känner igen som organisatoriskt lärande. Vilket föranleder oss att ta rygg på den tidigare yttrade kritiken mot definitionsdebatten som sådan och ett bifall till uppmaningen att istället studera och utveckla det lärande som pågår..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mål och strategier innebär i sig inte något organisatoriskt lärande. För att möjliggöra en integration av uppställda mål och strategier så att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lärande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process går till i organisationen Lunds universitet, när det gäller integration av mål och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens så att organisationen får en högre kompetens och därmed en ökad möjlighet att nå uppställda mål. Vi har utgått från litteratur kring organisatoriskt lärande, där vi gjort en sammanställning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vår frågeställning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lärande: kommunikation, tillgängliggörande, reflektion och samsyn och integration.

  .

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekter Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica Sääf och Alexandra Ridell Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson Problemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner). Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten.

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet är mer accepterat och efterfrågas i större grad än tidigare. Vidare framgick vikten av återkoppling till händelsen. Den familjära gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Syftet med denna kvantitativa studie var att utifrån Susan A. Wheelans IMGD teori undersöka hur det organisatoriska stödet ser ut i arbetsgrupper på olika utvecklingsnivåer och om det finns samband mellan sådant stöd och utvecklingsnivå, vilken är unison med gruppens prestationsnivå. Genom en websurvey som distribuerades till ett bekvämlighetsurval via Facebook samlades data in från 52 deltagare, verksamma i arbetsgrupper inom skilda arbetsområden. Resultatet visade ett signifikant samband mellan organisatoriskt stöd och grupputvecklingsnivå. Resultatet visade även att det genomgående fanns utrymme för deltagarnas organisationer att öka stödet till sina arbetsgrupper, främst i fråga om utbildning och utveckling samt feedback, erkännande och belöningar på gruppnivå.

Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsättningar för etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Arbetet är genomgående av ett kvalitativt förhållningssätt i analys och bearbetning. Utifrån en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i området etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Datainsamling skedde utifrån sökord kring palliativ vård och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrån Fribergs analysgång.Resultatet av betydelsefulla förutsättningar för etisk reflektion presenteras utifrån huvudteman och underteman i tabell och löpande text.

Syftet med denna kvantitativa studie var att utifrån Susan A. Wheelans IMGD teori undersöka hur det organisatoriska stödet ser ut i arbetsgrupper på olika utvecklingsnivåer och om det finns samband mellan sådant stöd och utvecklingsnivå, vilken är unison med gruppens prestationsnivå. Genom en websurvey som distribuerades till ett bekvämlighetsurval via Facebook samlades data in från 52 deltagare, verksamma i arbetsgrupper inom skilda arbetsområden. Resultatet visade ett signifikant samband mellan organisatoriskt stöd och grupputvecklingsnivå. Resultatet visade även att det genomgående fanns utrymme för deltagarnas organisationer att öka stödet till sina arbetsgrupper, främst i fråga om utbildning och utveckling samt feedback, erkännande och belöningar på gruppnivå.

 Krav på flexibilitet har bidragit till att tidsbegränsade anställningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste åren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anställda när inte längre anställningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som påverkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda på heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.

AbstractSkolor och utbildningsprogram behöver ständigt utvecklas. Ett steg många skolor tar är att organisera lärarna i arbetslag. Det samhälls- och yrkesliv eleverna utbildas för ställer allt högre krav på styrkor i att definiera och lösa problem i ett förändringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser är viktiga förmågor för framtidens samhällsmedborgare.Traditionellt har lärare utvecklat sin kompetens och undervisning självständigt. Att delta i arbetslag ställer nya krav på ett fungerande utvecklingsarbete.

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet.

Eftersom e-post är ett utbrett kommunikationsverktyg som inte sammankopplats med orga-nisatoriskt lärande i någon större utsträckning, anser vi det vara ett praktiskt och teoretiskt intressant ämnesområde. Syftet med uppsatsen är att visa om användningen av e-post kan kopplas till organisatoriskt lärande. Förutsatt att denna koppling kan göras undersöker vi hu-ruvida e-post bidrar till eller hämmar det organisatoriska lärandet och i så fall på vilket sätt detta görs. Undersökningen utgår från en litteraturgenomgång som beskriver kunskapsteori, lärande-teori och knowledge management. Vidare definieras e-postmediets egenskaper som kommu-nikationsverktyg.